Mardröm
Vaknade precis efter att ha drömt en mardröm.
Jag drömde att min familj och mormor var på en resort i Venezuela (ibland var det Mexico). Sen kommer ett stort maffiagäng som var osams med hotellets ägare. Dem var nere i vattnet och sköt upp en massa bomber och liknanade. Jag var livrädd och ville skydda alla i min familj så jag sprang runt till alla och sa var dem kunde sitta så att dem inte blev träffade!
Först visade jag mamma och hon gjorde som jag sa. När jag gick till Matilda så satt hon vid datorn vid fönstret och jag började skrika att vi kan kanske överlever om hon sätter sig där jag säger åt henne att sitta.
Sen när jag kommer till papap och Stina så kollar dem på tv så att deras huvuden kan bli träffade närsom helst!
Pappa var lite trög vid det här laget så det tog ett tag innan han fattade varför och gjorde som jag sa.
Det roliga var att det såg ut som det gör på våran övervåning också.
Men Matilda vägrade lyssna hela tiden och jag tjöt och sa att det finns visst hopp så att hela familjen klarar sig och jag gör vad som helst. Om hon ger upp så vill jag ta hennes plats för jag kan verkligen dö för dem.
Sen skulle jag ringa Erik och berätta allt som händer men då vaknade jag som tur var.
Jag är en sån som ser hopp i allt. Är min familj i en krissituation så vet jag att jag kan rädda dem och inklusive mig själv men då måste man lita på mig.
Men jag ser så i alla situationer. Skulle jag eller någon jag känner bli förlamad så skulle jag alltid känna att det finns hopp att man kan gå igen.
Det är så kul att man kan göra så mycket i livet.
Man kan göra vad som helst och ingen bestämmer över dig egentligen.
Du kan göra precis allt trots omständigheterna för du lever ditt liv och du kan inte göra slut med dig själv precis.
Ingenting är omöjligt är mitt motto.
